fredag 14 maj 2010

Grabbgäng och kvinns.

FLM:s Jonas Holmberg skriver intressant om kvinnliga regissörer, eller snarare frånvaron av kvinnliga regissörer i Expressen idag. Framför allt det där med att de smala festivalvinnande filmerna som produceras för inga pengar görs av f.d. skejtare, citat:
/.../ en annan subkultur där män hänger med män och finslipar gruppdynamiken."

Ja, det där känns ju ganska väl igen. Som tjej var man välkommen att hänga med, men man blev aldrig en av grabbarna på riktigt.

Det enda raka är att sluta hänga efter för guds skull och göra nåt eget. Jag skulle helst se att kön inte hade betydelse för vem du är eller vad du gör. Men än så länge spelar det roll tyvärr och jag tror inte att det är en slump att jag den senaste tiden mest samarbetat med kvinnor. (Precis som könet inte är en slump i grabbgängen för den delen heller).

Kvinnliga regissörer gör i regel ganska publikmässigt breda filmer som inte är jättedyra. Men som filmlandskapet ser ut nu i Sverige verkar mellanbudgetfilmerna vara på väg bort. Det som framför allt kommer att göras är de riktigt dyra filmerna och de smala arthousefilmerna. Båda regisseras framförallt av män. Än så länge.

Inga kommentarer: