fredag 29 juli 2011

Vem mår bättre av traditionellare utformning?

Det var längesen jag skrev nåt om Croneman. Min favoritrecensent! (ordet favorit kan tolkas fritt i sammanhanget). Nu har han recenserat nya flatfilmen Kyss mig. Han inleder dock med att skriva ganska långt om skådespelaren Krister Henriksson (som har en biroll i filmen) och sen skriver han att:

"Det är en kärleksfilm som kanske egentligen hade mått bättre av en något traditionellare utformning, och ett mindre ”provokativt” tema"
Okej. Det provokativa temat? Menar Johan att han vill se en kärleksfilm utan flator? Ja men låt mig säga så här, det kommer inte att gå nån nöd på honom.

Har inte sett Kyss mig än, men har svårt att se att det skulle vara en provocerande film. På (snart nedlagda) filmnyheterna.se kan man läsa mer om arbetet med filmen. Producenten Josefine Tengblad beskriver svårigheterna att hitta finansiering och hur mycket folk la sig i filmens innehåll. Det är intressant så det förtjänar ett eget inlägg.

Uppdatering:
Ronny Svensson blir nästan arg i TV4 för att inte filmen handlade mer om killen som blir lämnad. Tycker han ska sluta gnälla och skriva fanfiction om det istället.

Ps. Finns på Bloglovin nu.

måndag 18 juli 2011

Queertopia!


Jag ska på queertopiafestivalen i Norberg! Tjiho!
Ska jobba lite, hålla manusworkshop på lördagen, men hoppas få se bl a Lissi Dancefloor disaster och massa andra ascoola grejer.
www.queertopia.nu

17 juli

Det är jobbigt att redigera 117 sidor text. Igår slösade jag bort halva natten på Larry David och ett alldeles för lätt korsord. Imorgon ska jag gå upp pisstidigt och tvätta. (Kl 9). För några veckor sen var det inte pisstidigt. Då var det sovmorgon. Jag ska börja teckna mer. Hygienprodukter kanske. I natt blir det en tampong. Idag citerade Andja Kurt Vonnegut för mig. " man är det man utger sig för att vara. Därför ska man vara försiktig med vem man utger sig för". Isak och jag tog bilen till Willys och köpte massor av godis.


posted from Bloggeroid

lördag 16 juli 2011

Miss universums kanske bästa låt

Progress.

Det har kommit ut en första version nu. 117 sidor i word (STOR text). Rekommenderar alla arbetsskygga att skriva tillsammans med någon annan. (Helst någon bra person som skriver snabbt). Halva jobbet görs av någon annan. Man petar i några kapitel här och där och plötsligt har man skrivit en bok. Barnen i tornet heter den. Än så länge i alla fall.

Nu ska jag skriva ut, läsa och ta fram Marianne Ahrne-rödpennan.

fredag 15 juli 2011

Vad är konst?

Den asjobbiga och lite ironiskt ställda frågan besvarar jag med 1. Något som är gjort av en konstnär och/eller 2. som visas på ett galleri (eller annat konstsammanhang). Närmare avgränsningar verkar onödiga. Fast allt som är gjort av en konstnär behöver ju inte vara konst.

Jag tänker mycket på Konsten dessa dagar. Idag visade jag Artist in Residence-klippet nedan för en vän (som är från frankrike + läst konsthistoria) han fattade inte det roliga alls. Han tyckte att det låg för nära verkligheten för att vara roligt. Sen pratade han om massa konstnärer som gjutit av "negative space", en gjorde ett helt hus i England och en som gjutit av tomrummet mellan armarna och munnen. Och att mycket konst går ut på att driva med Konsten. Ja fast om man inte har läst konsthistoria vet man ju inte när man får skratta tänker jag. Åt "artist in residence" vet jag ju i alla fall att jag får skratta. Jag får känna mig lite smart till skillnad när jag försöker fatta konst. Då jag mest känner mig korkad och obildad.

lördag 9 juli 2011

Min uppfattning om en typisk dansbandstext

Du var min vän
Men en dag
Jag måste gå
Vi försvann
Från varann
Båda två
Vi ses ej mer
Men kanske sen

Artists in residence


Jag gillar verkligen det här klippet från SVT humor med Dries och Johannes - två holländska konstnärer som ska gjuta av sitt tält för att "create a negative space". Åh det är så roligt att skoja med/om konstnärer! Dock två saker om konst som fastnat i min skalle:

Modern Art = "-Anyone can do that." "- Yeah but you didn't."


och Michel Houllebecq: (hittade honom på RODEO_CONSTbloggen)

"Jag har varit på rader av utställningar, vernissager och performances som stannat i minnet. Min slutsats är nu given en gång för alla: konsten kan inte förändra livet. I alla fall inte mitt liv.”

Konsten kan inte förändra livet, den meningen gör mig på väldigt gott humör! Den liksom tar bort en massa press på något sätt.

fredag 8 juli 2011

Det suger att skriva filmmanus

Jag och Andja skriver barnbok tillsammans.(Nej ingen bilderbok, en kapitelbok för mellanåldern, känns lagom pretantiöst, men nog så svårt.) En av anledningarna är att det suger rätt hårt att skriva manus. Det är så jävla ensamt och passiviserande och ouppskattat arbete. Det är så få manusförfattare som får se sina originalmanus filmade. Att ta omvägen via att först skriva bok och sen förhoppningsvis få göra film på samma berättelse känns faktiskt rimligt. Eller helt enkelt sluta skriva manus helt. Inte minst sen Svenska filminstitutet ändrade reglerna för utvecklingpengar till manus (man måste numera ha med sig ett produktionsbolag för att få söka). Lägg där till att det är så mycket annat som spelar in (inte minst de tre T:na Tur, Timing och Tålamod) ifall ditt manus blir filmat eller inte, att huruvida manuset är bra eller dåligt verkar vara en sekundär fråga.

Förr var jag slarvigt historielös kring detta och såg de många adaptationerna som en ökad kommersialism och en misstro om publiken. Att ingen vill se något som de inte redan känner till. Men det är självklart fel, ända sen stumfilmstiden (då Selma Lagerlöfs samlade verk filmatiserades) har böcker och film gått hand i hand. Sen kan man prata hur länge som helst om att det är olika konstarter och att alla böcker inte lämpar sig som filmer samt att det förstås är mycket roligare för en manusförfattare att få skriva en egen historia, men så ser ändå verkligheten ut. Och på samma sätt som vi sett många regissörer komma från andra håll en filmskolor: konsthögskolor, reklamfilm, teatern, så tror jag att fler manusförfattare och dramaturger söka sig till litteraturen. (Och eftersom jag inte har någon erfarenhet av förläggarbranschen kan jag ha kvar mina illusioner om den). En viktig skillnad dock mellan att skriva manus och att skriva en bok: när du skickar ditt bokmanus till ett förlag så tas den emot av människor som har en stor kunskap om text och skrivande och utgivning av böcker. När du söker pengar för ditt filmmanus kan din text bedömas av någon som inte har någon som helst kunskap om filmmanus. Varken hur man läser eller hur man skriver. I bästa (eller värsta) fall har de kanske läst någon amerikansk manusbok. Dramaturgen Kirsten Bonnén Rask har skrivit om det här: Hur klassisk dramaturgi, (i princip: tre akter, två vändpunkter och en huvudkaraktär) används som måttstock när filmkonsulenter beslutar om stöd. Manus som på nåt sätt bryter mot dessa grundregler får svårare att få stöd. Som manusförfattare/filmare måste man skriva på ett visst sätt, det som i vår tid ses som "gott skrivande", "gott hantverk", "kvalitet" etc. Väljer du att förnya form eller innehåll minskar du dina chanser att få stöd. Därav likriktning bland många av filmerna som görs och kanske förklaringen till att en betydande del av de filmer som sticker ut från mittfåran görs utan filmstöd från filminstitutet.

Jag bestämde mig för länge sen att skriva minst sju långfilmsmanus innan jag ger upp det här. (7 manus är det genomsnittliga antal manus som en debuterande manusförfattare har skrivit tidigare - vad jag hört alltså). I dagsläget har jag skrivit fyra. Samt storyline till en teveserie. Men jag tror inte jag tänker ge upp efter sju heller. Det finns bara en väg och det är framåt, rätt in i kaklet och stånga pannan blodig. Då kanske det går vägen till slut. Måste bara testa lite olika strategier.

tisdag 5 juli 2011

Helskärm i scrivener

Hjälper lite mot rastlösheten och koncentrationsproblemen


posted from Bloggeroid

måndag 4 juli 2011

Skrivabadaskrivabadaskrivabada

Vad jag gör på dagarna: skriver och badar. Är glad för båda, men inte så intressant att blogga om. Ska dock snart ta och läsa Wifts nya debattskrift om jämställdhet i filmbranschen, så tänker att jag ska skriva nåt om det så småningom.