tisdag 17 februari 2009

Hometaping is killing music

Sitter och lyssnar på direktsändningen av Piratebayrättegången. Åklagaren Håkan Roswall lägger fram bevis. Han talar långsamt med många pauser då han bläddrar i papper. Det är ganska trivsamt att lyssna på i bakgrunden när man pysslar med annat.

Läser på piratpartiets Christian Engströms blogg vad PR-killen Erik Lakomaa anser om rättegången, att upphovrättsindustrin förlorar hur än utgången av rättegången blir.

Jag är ganska förvånad över hur någon egentligen kan vara emot fildelning. Ja de stora filmbolagen och skivindustrin och så klart antipiratbyrån, men de är ju bindgalna. Eller giriga. Eller lurade, hur kan Folkets Bio vara med i det gänget, jag trodde de var på den goda sidan?

Nu skojar jag lite. Det finns ingen god sida.

Upphovsrätten å sin sida är kanske ingen enkel fråga, men jag har en tendens att se svartvitt på den. Så mycket som den förstör för skapande människor.

Hur ska man kunna bli nästa Emile de Antonio när allt material är upphovsrättskyddat? Vem är det som gagnas av att gamla arkivfilmer ligger och möglar istället för att användas klippas om i nya sammanhang till nya filmer.

Varför hålla så hårt i sina alster så att ingen får chansen att ta del av dem? Personligen betraktar jag torrentsidor som en förlängning av biblioteken, alla har rätt till kultur oavsett hur mycket pengar man har. Jag skulle bara bli glad om någon tog sig tid att lägga upp mina filmer som torrents och seeda dem. Se det som en uppmaning.

Finansiering av filmer måste lösas på något annat sätt än genom att jaga fildelare.

2 kommentarer:

bananen sa...

jag gillar inte fildelning om någon annan tar det jag gjort och försöker tjäna pengar på det. som när en kille i min klass på högstadiet sa att han kunde bränna en skiva med musik till mig, fast jag måste ju betala en slant förstås (va? även patti smith? sa jag och nappade nästan på erbjudandet för jag visste inte hur man laddade ner på den tiden haha).

Annika sa...

hur mycket ville han ha betalt då? det verkar vara en ung bert karlsson-typ...