Hifiproblem

Okänd konstnär. 20 kr.

Var på Erikshjälpen igår och hittade detta fotografi. Tyvärr står det inte någonstans vem som är upphovsperson, men bilden är mycket bra. Blixt, den oskarpa grankvisten i bakgrunden, hundens koppel, snölyktan.

Började prata med två tanter som satt vid vårt bord och fikade, de var också mycket intresserade av fotografiet. Den ena sa att man borde sätta den nånstans där den inbjuder till samtal. Hallen? föreslog jag.
- Nej toaletten, tyckte tanten.

Jag är lite mer traditionellt lagd och hängde upp den på väggen i vardagsrummet.

4 maj 2013

Har idag sett två filmer. Clerks och Bonjour Tristesse.
Båda är regisserade av män. Ingen av filmerna klarar Bechdeltestet. Det skulle möjligtvis vara Bonjour Tristesse (när Anne och Cecile diskuterar filosofistudier). Men det är mycket tveksamt.

Maggie är död

Redan 2007 förutspådde jag Margaret Thatchers död och gjorde denna rapportering från hennes begravning samt en kort genomgång av Thatchers omistliga betydelse för den politiska musiken under 80-talet. Lyssna här:

Hej

Det finns alltså en relevans för det förra inläggets redovisning av min filmkonsumtion, jag har nämligen filmfastat feministiskt enligt den kristna kalendern. Det kan man läsa mer om här, om man vill.

Andra tankar:

Det stör mig att ens person ska definieras så mycket av ens konsumtion. Och då snackar jag inte bara sånt man köper (haha) utan musik, film, ja kulturkonsumtion i allmänhet. Önskar frigöras från detta nu tack. Det skulle göra mig lyckligare om jag ej behövde "stå för allt" jag lyssnar/tittar på och aldrig mer behöva tänka "guilty pleasure" igen. 

Varför köpte jag en jigsaw-såg (ursäkta pleonasmen) för ca ett halvår sen? Minns inte och har inga direkta idéer på hur jag ska använda den. Till vad jag ska använda den, menar jag.

Är jag dum eller smart? Det har jag funderat på en längre tid till och från. (Längre tid=år). Kommer aldrig fram till något tillfredställande svar. Antagligen är jag i alla fall tillräckligt smart för att inse att jag är dum. Det är ju alltid en tröst. 

Filmer jag sett sen slutet av januari:

Spelfilm:
Hannah Arendt - Margarethe von Trotta (Tyskland)
Christa Klages stora förtvivlan - Margarethe von Trotta  (Tyskland)
Rosa Luxemburg - Margarethe von Trotta (Tyskland)
Die bleierne Zeit (Marianne and Julianne) - Margarethe von Trotta  (Tyskland)
Can go through Skin - Esther Rots (Nederländerna)
Antonias värld - Marleen Gorris (Nederländerna)
Fat Girl - Catherine Breillat (Frankrike)
36 fillette - Catherine Breillat (Frankrike)
Nattlek - Mai Zetterling (Sverige)
Flickorna - Mai Zetterling (Sverige)
Tom boy - Celine Sciamma (Frankrike)
ACAB All Cats Are Brilliant - Constantina Voulgaris (Grekland)
White material - Claire Denis (Frankrike)
Beau Travail - Claire Denis (Frankrike)
2 days in paris - Julie Delpy (Frankrike)

Dokumentär:
Agnes stränder - Agnes Varda (Frankrike)
Nowhere home - Margreth Olin (Norge)
Besvärliga människor - Suzanne Osten (Sverige)

Kortfilm/Konstfilm/Kortdokumentär:
Me Seal Baby/Flasher Girl On Tour/ Unplay/Animal Performance/Then I’ll Take your Cat/To think things you don’t want to - Joanna Rytel (Sverige)
Kroppen min - Margreth Olin (Norge)
Det kommer aldrig att gå över - Amanda Kernell
The So-Called Caryatids - Agnes Varda (Frankrike)
Women Reply - Agnes Varda (Frankrike)






Listans svarta får:
The Hobbit - Peter Jackson (USA, New Zealand)

Repeat 200 times.