Visar inlägg med etikett Johan Croneman. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Johan Croneman. Visa alla inlägg

fredag 29 juli 2011

Vem mår bättre av traditionellare utformning?

Det var längesen jag skrev nåt om Croneman. Min favoritrecensent! (ordet favorit kan tolkas fritt i sammanhanget). Nu har han recenserat nya flatfilmen Kyss mig. Han inleder dock med att skriva ganska långt om skådespelaren Krister Henriksson (som har en biroll i filmen) och sen skriver han att:

"Det är en kärleksfilm som kanske egentligen hade mått bättre av en något traditionellare utformning, och ett mindre ”provokativt” tema"
Okej. Det provokativa temat? Menar Johan att han vill se en kärleksfilm utan flator? Ja men låt mig säga så här, det kommer inte att gå nån nöd på honom.

Har inte sett Kyss mig än, men har svårt att se att det skulle vara en provocerande film. På (snart nedlagda) filmnyheterna.se kan man läsa mer om arbetet med filmen. Producenten Josefine Tengblad beskriver svårigheterna att hitta finansiering och hur mycket folk la sig i filmens innehåll. Det är intressant så det förtjänar ett eget inlägg.

Uppdatering:
Ronny Svensson blir nästan arg i TV4 för att inte filmen handlade mer om killen som blir lämnad. Tycker han ska sluta gnälla och skriva fanfiction om det istället.

Ps. Finns på Bloglovin nu.

måndag 29 november 2010

J.C.

Det var alldeles för länge sen jag nämnde Johan Croneman, så det är tur att det finns andra som gör det.

fredag 18 december 2009

Min fascination för Johan Croneman fortsätter


På Weird Science skriver Kjell Häglund om årets julkalender, där han nämner Johan Cronemans recension, eller "slarviga läsning" som Häglund kallar den.

Det får Johan Croneman att skriva en något annorlunda recension av Michael Hanekes nya film.

Läs även andra bloggares åsikter om

torsdag 30 april 2009

En underbar sågning


Mitt intresse för att se Downloading Nancy har ökat från 0 till 100 efter att ha läst den här recensionen.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

tisdag 3 februari 2009

Croneman är förbannad på novellfilmssatsningen

Egentligen hade jag inte tänkt börja blogga än, men jag kan inte hålla mig efter att ha läst Johan Cronemans artikel om årets novellfilmer i DN. Läs den, den är väldigt rolig!

"Jag tittar igenom de tio i rask följd, den första jag ser får mig att nästan bli förbannad, efter en räcka omkullkörningar ser nästan den första ut som ett litet mästerverk. Jag får se om allt igen."

Jag kan riktigt se framför mig hur stackars Johan sitter och lider i tio timmar i sträck för att sedan författa artikeln där han verkligen inte skräder orden om novellfilmsprojektet uselhet. Hela texten skriker av illa återhållen ilska. Den något raljerande sammanfattningen av filmernas innehåll är även det underhållande läsning. En rejäl sågning är uppfriskande.

Visst kan jag hålla med om att novellfilmen är ett svårt format, men jag förstår inte varför det skulle vara något negativt att filmerna är samhällskritiska eller tar avstamp i "ett slags politiskt socialt dilemma. Alla historier handlar om mamma, pappa, barn. Problem. Utanförskap."

Johan Croneman får gärna skriva en lista på ämnen som han vill se avhandlas i kommande filmer.

Själv tycker jag att väldigt många av årets filmer var bra. Att se dem alla i ett svep kanske dock inte är särskilt bra för upplevelsen. Jag själv kroknade efter 6 filmer på maratonvisningen på Göteborgs filmfestival.

Ni kan se novellfilmen jag har skrivit manus till, Min bästa vän, och nio andra intressanta och sevärda filmer på SVT i sommar.