Jag tog just en dusch och tänkte på en massa saker. I duschen och på promenader, där kommer jag på saker. Hade jag varit lite mer ambitiös i mitt skrivande hade jag varit väldigt renlig och rask. Hur som helst, sen jag torkat håret och klätt på mig så blev jag trött. Men här är i alla fall kortfattat vad jag tänkte:
Manusförfattande (för mig) handlar om att komma på bilder som jag sen ska beskriva i något slags neutralt presens. Gärna ska det framkalla känslor hos läsaren, men inte så att det märks att det var avsikten med texten. Aldrig skriva karaktärers tankar, bara det man kan se.
För att bli en bättre manusförfattare så skulle man därför öva på att beskriva saker, situationer, platser, människor. Bara ta en grej varje dag. (Kanske kan detta vara nåt jag kan publicera här, men antagligen kommer jag inte göra det.)
Sen tänkte jag på dialog också. Jag älskar välskriven dialog, men jag är inte så bra på det själv. Det är ingen tillfällighet att en av karaktärerna i novellfilmen var i det närmsta stum. Kom inte fram till nån särskilt bra strategi där dock. Det kanske handlar om självförtroende. Är jag tillräckligt rolig? Smart? Intressant? Bra dialog brukar vara allt detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar