Julkalender #18 Hur som helst är han jävligt död

Lars von Trier har sagt att han ibland gör filmer med vänsterhanden (utmärkta Direktören för det hela är ett sådant exempel). Hur som helst är han jävligt död skulle man nog kunna säga är Kjell Sundvalls vänsterhandsfilm. En pålagd fjärt hörs innan det ens har gått 5 minuter av filmen och blir en förvarning om den plumpa humor som genomsyrar filmen. Förtexten är skriven i något oortodoxa typsnittet Chicago.  (Har du haft en gammal mac någon gång känner du nog igen det direkt)

Fotografen ville inte ha med sitt efternamn?

Två författare (Dan Ekborg och Peter Haber) klädda i rutig skjorta och skinnväst (tänk Leif GW Persson) skriver pjäs om palmemordet för Dramaaaten. Av en något oklar anledning försöker en kvällstidningsredaktör i skinnbyxor stoppa dem och skickar ut en kamoflageklädd Leif Andrée för att tjuvlyssna. Vilket senare - som titeln antyder - leder till ett oavsikligt mord.

Två år tidigare hade Sista kontraktet haft premiär - en film om palmemordet som Sundvall regisserade. Med den vetskapen är det inte alltför långsökt att tänka att Hur som helst är han jävligt död är filmad terapi, en ventil för Sundvall att släppa ut alla jobbiga känslor som växte under arbetet med den filmen.