Såg en film häromdagen. Morvern Callar. Jag gillade den mycket, kanske främst för att även om det inte hände så mycket så förlorade berättelsen aldrig sin nerv.
Jag dissar inte treaktsstruktur och dramaturgi, men det är grymt att se en film som inte nödvändigtvis måste knyta ihop säcken på slutet, där kausalitet är allt och varje scen, varje replik måste leda vidare till något.
Läs även andra bloggares åsikter om Morvern Callar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar