I snart tre veckor har jag tänkt: nästa vecka, då kommer det att vara lugnare. Den veckan kommer inte. Det finns alltid en triljon saker att göra. Men jag antar att det är bra. Att det får mig att må bra på sätt och vis. Jag känner människor som har alltför mycket tid att tänka och jag kan säga en sak: det gör dem inte lyckligare. På så sätt kan barn göra en lycklig, man hinner inte med att deppa och man uppskattar minsta smula av egen tid.
Idag har jag skaffat bankgiro (jag hade avflagnat nagellack och skämdes lite inför den perfekta bankkassörskan) och slitit mig i håret för att jag gjort fel i bokföringen och skatteverket säger olika saker varenda gång man ringer och frågar. Jag gillar det. Alla de här sakerna får mig att känna mig viktig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar