Pikosekunder

Tiger-piglets!

2012-01-26T11:33:00.003+01:00

En bild som håller humöret uppe en torsdag i januari. Så länge de behåller pyjamasen på så kommer det nog att gå bra.

Äkta människor

2012-01-23T19:25:00.002+01:00

Jag gillar SVT:s nya robotserie Äkta människor!

Om jag skulle vara elak så skulle jag kunna säga att det kan passa en svensk teveserie att handla om robotar för då gör det inget om skådespelarna låter onaturliga. (Men det var väl onödigt! Och inte ens sant. Förlåt). Himla bra är det i alla fall!

Anki Larssons tantrobot, förlåt geriatrikrobot, är läskigast.

Tittar på konst igen

2012-01-21T21:42:00.000+01:00

Varberg har byggt ett nytt kulturhus, med bibliotek, fik, konsthall i ett. Bra grej! Det här är en man som hänger vid trappan upp till nya biblioteket. Det har redan klagats lite på den i lokaltidningen. Själv tycker jag den är fin, kanske lite obehaglig på ett bra sätt.

Sen kollade jag och tre animationselever på utställningen Konst är dyrbarare än korv. Jag bad dem välja ut det de tyckte bäst om. Själv hade jag svårt att välja, för det fanns mycket jag tyckte om, men inget som var wow.

Den här gillade dem bäst.

Här är en man som heter Clemens som berättar om Linda Spåmans konst. Jag minns att han sa att den var feministisk. Här kan man läsa hennes braiga blogg Sodomochgodmorgon.

Det här är en låda med en knapp som det stod START på. Vi tryckte självklart. Men det fick man inte. För det var åldersgräns på attraktionen och det måste vara en utbildad förare som körde. (Men jag skämdes inte för alla vet ju att man får trycka på knappar som det står START på om man är i en konsthall, eller hur?)

Sen kom den auktoriserade föraren och J testade. Den gick runt runt. J blev yr. Vi fick sitta ner en stund innan vi kunde gå tillbaka till skolan. Jag skrattade lite när Clemens sa att karusellen var underhållning som tagits in i konstrummet och att konstnärerna som gjort verket hade åkt på en lång resaerchresa på olika themeparks i USA för att samla inspiration, men det verkar som det bara var jag som tyckte det var roligt. Jag skrattade faktiskt så att mitt paraply gick sönder, vilket var synd eftersom det regnade ganska mycket då.

De här små pingvinerna gillade jag. Kanske för att de kändes så menlösa.

Akay hade gjort tre slags robotar som kunde måla på väggar. Instruments of Mass Destruction. En målade en regnbåge i ett svep. Ganska så trevlig mass destruction alltså. Men gissar att det är en pik till Lena Adelsohn Liljeroth och co.

Den här gillade jag mycket också. En liten liten projektion med människor i siluett. (Notera skuggan också, det är jag och min pälskrage, obs ej äkta). Projektionsidén snor vi till vernissaget i vår. Så kanske jag kan få användning för det här felköpet.

Hello?

2012-01-17T22:01:00.002+01:00

Hello from ant1mat3rie on Vimeo.
Lovely.

Filmavtalet bortskänkes på blocket

2012-01-17T14:35:00.002+01:00

Haha! OFF skänker bort filmavtalet på blocket! Helt rätt.

Att skriva för att andra ska känna sig mindre ensamma, inte för att sälja något

2012-01-16T20:41:00.004+01:00

Jag har precis sett Charlie Kaufmans föreläsning om manusförfattande.
Om det inte var för att det är fånigt att säga så och jag redan är stor så skulle jag säga att jag vill bli som Charlie Kaufman när jag blir stor. Han är underbar.

(Tack Anna för länken!)

Lyft lite här, flytta, fettsug bort lite där.

2012-01-15T20:48:00.001+01:00

Et voilá!

Don't read beauty magazines they will only make you feel ugly

2012-01-14T17:55:00.001+01:00

Bästa kommentatorspåren

2012-01-12T23:43:00.001+01:00

<p>&amp;amp;amp;lt;p&amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;br&amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;br&amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;br&amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;br&amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;br&amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;br&amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;kommen &amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;br&amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;lt;/p&amp;amp;amp;gt;</p>
Två bröder analyserar en semesterfilm från sin barndom. Som manusnörd gläds jag åt Vogler-referensen.

Ett annat roligt kommentatorspår är Arnold Schwarzeneggers kommentarer till Total Recall.
Inget annat än ett återberättande av filmen. Medan man ser den.

2012-01-07T21:59:00.003+01:00

En lista med saker jag måste skaffa:

~~Sticksåg~~ tänk att det finns pussel döpta efter detta verktyg.
~~Häftpistol~~
Ljusbord
Talisman (brädspelet)

Tio tips för att må tjyvens

2012-01-07T13:14:00.002+01:00

Förra året var inget höjdarår rent kreativt. Men det handlar inte så mycket om vad jag gjorde eller inte gjorde, (jag jobbade ju på rätt bra egentligen) felet låg i hur jag tänkte. Nu lägger jag bitteråret 2011 bakom mig. 2012 ska bli lekfullt och introvert på ett bra sätt.

Råden kommer från CONST.

Flicka med murmeldjur

2012-01-06T23:50:00.001+01:00

Jag har börjat teckna igen. Och jag har röjt ut hela förrådet. Bra sätt att spendera de sista dagarna av jullovet.

Jag, nu.

2011-12-31T01:10:00.001+01:00

Why do all the girls have to buy pink stuff?

2011-12-25T16:23:00.000+01:00

Det är så fint när pappan säger It's a good question Riley.
Videon kommer från Jezebel.

Pistol

2011-12-25T13:28:00.001+01:00

En av mina elever har gjort den här fina men kanske lite huvudvärksframkallande animationen. Se mer av deras grejer på den nystartade bloggen 12 rutor i sekunden.

Julkalender #24 En lista med bra filmer

2011-12-24T10:41:00.000+01:00

Jag har många gånger hört människor säga att svensk film är dålig. I 23 dagar har jag hjälpt till att sprida den åsikten. Därför tänkte jag avsluta kalkonjulkalendern med en lista på 24 svenska filmer (utan inbördes ordning) som jag tycker är bra på riktigt. God jul!

1 Det nya landet Geir Hansten Jörgensen
2 Bengbulan Suzanne Osten
3 Veranda för en tenor Lisa Ohlin
4 Mannen på taket Bo Widerberg
5 Harry och Sonja Björn Runge
6 Låt den rätte komma in Tomas Alfredsson
7 Fucking Åmål Lukas Moodysson
8 Drömprinsen Ella Lemhagen
9 Flickorna Mai Zetterling
10 Den bästa sommaren Ulf Malmros
11 Flicka och Hyacinter Hasse Ekman
12 Hello Baby Marie Louise Ekman
13 Krama mig Kristina Humle
14 Du ska nog se att det går över Cecilia Neant Falk
15 Farväl Falkenberg Jesper Ganslandt
16 Flickan Fredrik Edfeldt
17 Tur och Retur Ella Lemhagen
18 Scrubbers Mai Zetterling
19 Den Tatuerade Änkan Lars Molin
20 Walborgs ungar Andja Arnebäck
21 Höstsonaten Ingmar Bergman
22 Pensionat Oskar Susanne Bier
23 Darling Johan Kling
24 Plötsligt i Vinslöv Jenny Berman Malin Skjöld

Julkalender #23 Blödaren

2011-12-23T13:00:00.000+01:00

"Säg ost."

Blödaren är en svensk rockrysare regisserad av dåvarande chefredaktören för OKEJ Hans G. Hatwig (som marknadsförde filmen i tidningen genom att sprida ut ett rykte om att det kunde vara Gene Simmons från Kiss som spelade Blödaren himself).

Rockbandet Revansch spelar rockbandet Rock Cats vars turnébuss går sönder mitt ute i skogen. De måste ge sig ut för att leta efter hjälp i samma bygd som en rymling från ett mentalsjukhus härjar runt med en dödskalle nedbäddad i en gammal barnvagn. Eftersom inget manus fanns fick alla scenerna improviseras fram vilket gör att dialogen är rätt pladdrig men ganska naturlig. Blödaren blir som en dokumentärfilm om ett åttiotalsrockband uppklippt med lite taffliga skräckscener som utspelar sig på dagtid.

Plus för kostymerna; leopard, neonrosa och spejsade skinnvästar. Minus för att filmen slutar med att en skogsmästare med gevär och kanot kommer och räddar den sista överlevande tjejen.

Julkalender #22 Scorched Heat

2011-12-22T11:41:00.000+01:00

Harald Treutiger spelar huvudrollen i en amerikansk b-spökthriller inspelad i Skåne. Här är snabbversionen:

Julkalender #21 Farligt Förflutet

2011-12-21T19:22:00.000+01:00

Jag tror jag låter den extremt lökiga trailern tala för sig själv den här gången:

Julkalender #20 Sverige åt svenskarna

2011-12-20T19:29:00.000+01:00

Titeln på filmen i årets lucka kanske låter som en propagandafilm för Sverigedemokraterna, men är snarare en märklig historisk komedi, regisserad av Per Oscarsson (som dessutom spelar fyra roller själv i filmen) och producerad av Mats Helge, ökänd b-filmsproducent.

Enligt Svensk Filmdatabas börjar Sverige åt svenskarna, den då dyraste film som producerats i Sverige, så här:

"Sverige. Västergötland. 1400-tal. En tysk röst läser ur Genesis i Bibeln: "Och Gud sade: Varde ljus. Och det vart ljus...", under det att kameran sveper över ett medeltida svenskt samhälle."

Filmen slutar i en massaker, men svenskarna klarar sig för dem gick vilse i skogen och kom för sent till striden med England, Frankrike och Tyskland. Då hade de andra redan hunnit slå ihjäl varandra.

Någonstans i en låda har jag en kopia av filmen på vhs. Nära två timmar lång är den och jag minns den som ganska olidlig att se på.

Mats Helge Olsson och Per Oscarsson fick en skatteskuld på flera miljoner efter filmen. Mats Helge sattes i konkurs och fick en rejäl skatteskuld. Han har sedan sagt i en intervju att han tror att Ingmar Bergman gjorde Fanny och Alexander bara för att bräcka honom och göra än ännu dyrare film. Om det stämmer får vi aldrig veta.

Julkalender #19 Pensionat Paradiset

2011-12-19T23:25:00.000+01:00

”Pensionat Paradiset är nog nättopp det allra simplaste jag hittills sett av svensk film, den hopar smaklösheter på smaklösheter, och även den som förut upplevt åtskilligt i svensk filmproduktion tar sig inför denna underliga skapelse om huvudet och frågar: är det verkligen möjligt att svensk film kan vara så djupt sjunken? Finns det verkligen publik för sådant dravel?

Pensionat Paradiset, filmen som myntade begreppet pilsnerfilm, kanske den mest utskällda svenska filmen någonsin. Men filmen är riktigt trevlig.

Handlingen kretsar kring ett pensionat som drivs av Julia Ceasar (som alltid spelade sura tanter på den här tiden). Thor Modéens karaktär Julle spelar ofrivilligt rollen som den argentinska operasångaren Don Carlos och hur kan man motstå en film som marknadsförts med orden: En svensk skratt- och jubelfilm om kärlek, sol och snurretävlingar!

Thor Modéen passar ju dessutom extra bra så här i juletider eftersom han är med i Lilla helgonet, filmen som Karl Beril Jonsson inte får se klart på julafton (som straff för att han tagit julklappar från de rika och gett till de fattiga).

"Jo det skulle allt smaka det i ett nunnekloster!" säger Modéen och tvinnar sin mustasch, ca 05:30 i klippet.

I ett crazy klipp från Pensionat Paradiset går Thor Modéen loss som en äkta mexikanare:

För den som inte fått nog finns hela filmen att se här!

Julkalender #18 Hur som helst är han jävligt död

2011-12-18T13:21:00.000+01:00

Lars von Trier har sagt att han ibland gör filmer med vänsterhanden (utmärkta Direktören för det hela är ett sådant exempel). Hur som helst är han jävligt död skulle man nog kunna säga är Kjell Sundvalls vänsterhandsfilm. En pålagd fjärt hörs innan det ens har gått 5 minuter av filmen och blir en förvarning om den plumpa humor som genomsyrar filmen. Förtexten är skriven i något oortodoxa typsnittet Chicago. (Har du haft en gammal mac någon gång känner du nog igen det direkt)

Fotografen ville inte ha med sitt efternamn?

Två författare (Dan Ekborg och Peter Haber) klädda i rutig skjorta och skinnväst (tänk Leif GW Persson) skriver pjäs om palmemordet för Dramaaaten. Av en något oklar anledning försöker en kvällstidningsredaktör i skinnbyxor stoppa dem och skickar ut en kamoflageklädd Leif Andrée för att tjuvlyssna. Vilket senare - som titeln antyder - leder till ett oavsikligt mord.

Två år tidigare hade Sista kontraktet haft premiär - en film om palmemordet som Sundvall regisserade. Med den vetskapen är det inte alltför långsökt att tänka att Hur som helst är han jävligt död är filmad terapi, en ventil för Sundvall att släppa ut alla jobbiga känslor som växte under arbetet med den filmen.

ARKEN

2011-12-18T10:54:00.001+01:00

Det blev ingen lucka i kalkonjulkalendern igår, jag var i Danmark med mitt jobb på kulturskolan - 38 elever, jag och bildläraren kollade på Basquiat- och Warholutställningen på Arken.

Fast först några bilder på Damien Hirst kor och döskalle med diamanter:

VERSUS MEDICI heter den här.

Obligatoriskt att fota denna tydligen?

Den här gillade jag mycket.

Screentryck av Warhol.

Detalj av en av Basquiats tavlor.

Det här är Basquiats porträtt av Warhol som en banan.

Detalj av Basquiats tavla "Spermatozoon"

Förutom att utställningen var grym så var Arken ett mycket trevligt museum. Rekommenderar alla att åka dit.

Julkalender #16 P.S. Sista sommaren

2011-12-16T21:58:00.000+01:00

Handlingen i korthet

Två "sköna killar" går runt på stan med en jättestor "bergsprängare" och antastar tjejer. En har rakt fluffigt hår den andra har krulligt hår.

Den med rakt hår blir ihop med en tjej (med lite halvkrulligt fluffigt hår).
Sen åker dem alla tre på cykelsemester på Gotland.
Då ligger tjejen med den andra killen, han med krulligt hår.
Sen blir krulliga killen mördad av ett MC-gäng på en camping.
Killen med rakt hår har städat sitt rum och tagit på sig en blå kostym.
Begravning.

Tjejen säger till killen med rakt hår:
- Nu känns det som sommaren är slut.
Då svarar han:
-Nej den har precis börjat.
Sen går han iväg i en park.
Slut på film.

Tone Norum och Tommy Nilsson sjunger tillsammans Allt som jag känner till eftertexterna.

Julkalender #15 Jordgubbar med riktig mjölk

2011-12-15T23:30:00.001+01:00

1. Titeln, titeln!
2. Fantastiskt överspel från den ena huvudrollsinnehavaren
3. Men den andra spelar bara sig själv (Janne Loffe Karlsson)
4. Per Morberg som slemmig tv-chef
5. Handlingen (en slags svensk Sideways om två män som åker runt i en bil och gör typ Landet Runt samt pratar om att de ångrar att de inte la mer tid på familjen istället för på karriären).

Tänk om de i alla fall kunde ha kysst varandra på slutet.

Julkalender #14 Änglagård 3 - tredje gången gillt

2011-12-14T22:40:00.001+01:00

En gång pratade jag med en annan filmare om det här med konflikt. Du kanske också har hört att the essence of Drama is Conflict. Men konflikt är ganska jobbigt. Man tycker ju om sina karaktärer och vill att det ska gå bra för dem. Vi funderade på att göra en film utan konflikt, en feelgoodfilm på riktigt där inga problem existerar. Hur skulle publiken uppleva det? När vi ser film så vet vi ju ungefär vad vi kan förvänta oss. Men ingen förväntar sig frånvaron av konflikt, så därför skulle filmen ändå inte bli förutsigbar tänkte vi.

Nu behöver vi inte testa att göra en film utan konflikt för det har Colin Nutley redan gjort. Änglagård 3.

Typiskt replikskifte: (fritt från minnet)

- Ja vi åker nu.
- Men hur ska ni komma till flygplatsen?
- Jörgen ska köra oss.

(Vad Jörgen kom från vet jag inte. Men det kändes bra när jag skrev det). Men det var typ sådär hela filmen igenom. INGEN BRYR SIG OM HUR NI KOMMER TILL FLYGPLATSEN! JAG BRYR MIG INTE ENS OM IFALL NI SKA FLYGA ELLER ÅKA TÅG!

Låt er inte luras av trailern. Det kanske verkar som det finns konflikter här, men jag kan personligen INTYGA att det bara verkar så.

Mer representativt klipp från filmen:

Julkalender #13 Så som i himmelen

2011-12-13T08:55:00.003+01:00

Kay Pollak tog ju en paus från filmandet under många år. Under tiden föreläste han och skrev självhjälpsböcker som Att välja glädje och Att växa genom möten, löst baserade på new age-standardverket A course in Miracles. Ganska kvalificerat flum alltså.

Sen gjorde Pollak Så som i himmelen, även den löst baserad på new age-idéer uppblandat med nånslags Jesushistoria, med Mikael Nyqvist i huvudrollen och Frida Hallgren som Maria Magdalena. Lägg in lite körsång, en scen där en vuxen man lär sig cykla, en elak präst från 50-talet och du har en omedelbar succé.

Ett klipp från inspelningen, Kay Pollak regisserar Michael Nyqvist. Notera den galna blicken.

Julkalender #12 Gangster

2011-12-12T23:15:00.003+01:00

Trailern till Gangster var ganska rolig minns jag. Mikael Persbrandt och Kjell Bergqvist sitter och dricker whiskey tillsammans och säger filosofiska saker om livet. Tyvärr verkar trailern vara borttagen från internet. Kanske för att kritiken inte var särskilt nådig. Och det med rätta, filmen är inte rolig. Den är bara lång och lider av ett klassiskt manusfel: det mest spännande har redan hänt när historien börjar och sen ältas detta filmen igenom.

Jag tyckte lite synd om Daniel Collert, (kronprinsessans ex som producerat filmen), tills jag kom ihåg att han är rik. Då slutade jag.

Hoppa fram till 24:45, så kommer filosofiska bordsamtalet:

Julkalender #11 G som i gemenskap

2011-12-11T10:52:00.001+01:00

Den här filmen har allt en ungdomsfilm ska ha, musik, droger och sex och fantastiskt skådespeleri. Ulf Brunnberg spelar slemmig manager. Niclas Wahlgren tvivlar på sin sexualitet (är han kär i Magnus Uggla?) men tar sen den rätta vägen och ligger med en tjej. Freestyle och Eva Dahlgren dyker upp som musikalinslag och Olle Ljungström sjunger "snälla fascister". Som sig bör slutar filmen på ett sedelärande sätt: värstingar behöver bara egentligen klippa sig och skaffa ett jobb så blir allt bra.

Jag inte kan sluta tänka på Karlsson på taket.

Julkalender #10 Farsan

2011-12-10T22:37:00.001+01:00

Farsan av Josef Fares handlar om

*en man som är farsa och som efter ungefär halva filmen kommer på att han vill ha en fru
*en man som inte vågar berätta för sin pappa att han inte kan få barn och tvingar sin fru att bära lösmage och låtsas vara gravid
*en man som är rädd för att han är en toffel och försöker bli mer macho så att hans fru inte ska lämna honom.
*en man med en döende hund som försöker få den att para sig så att hunden ska leva vidare i sin valp

den var inte särskilt kul.

Julkalender #9 Hälsoresan - en smal film av stor vikt

2011-12-09T17:47:00.001+01:00

Hälsoresan är en film som skojar, med bantning-hälso-astrologi-flum. Inget fel i det. Men det gör ju inte filmen rolig för det. Men om man är man, född på 40-talet, allmänt skeptisk mot nymodigheter och gift med ett lättlurat fruntimmer som håller på och bantar och vill åka på hälsohem så kanske man tycker filmen är kul.

Det här är Rainbow som har hand om det vegetariska köket.

En av filmens scener, en ganska obehaglig korvdröm:

Julkalender #8 Grabben i graven bredvid

2011-12-08T21:31:00.001+01:00

– Det är ju inte mitt eller Colin Nutleys fel att de (kvinnor) gjort dåliga filmer som inte attraherar. Det får de ta ansvar för själva, säger han.

– Vi män gör mer spektakulära filmer med vapen och dramatik, vi vågar köra på. Kvinnor är försiktiga och gör smala filmer. De borde spotta upp sig och göra mer dramatisk film.

Kjell Sundvall.

I rest my case. En vänlig själ har laddat upp hela filmen (i 8 delar) här.

Julkalender #7 Festival

2011-12-07T21:56:00.001+01:00

2001 gjordes en ungdomsfilm som heter Festival med Ebba Hultqvist (Skärgårdsdoktorns dotter) i huvudrollen. 2001 var jag 18 år och borde således tillhöra målgruppen, men det hjälpte inte. Festival var helt enkelt inte bra på nåt sett. Tyvärr har jag inte hittat ett enda klipp från filmen på internet. (Obs! Det är faktiskt inte särskilt lätt, pröva att youtuba "festival" själv så får du se.) Eller så kan man vara lite konspiratoriskt lagd och tänka att ingen vill att den här filmen nånsin ska bli sedd av någon igen. Inte ens minsta lilla klipp.

Så jag bjuder på en liten film där Ebba Hultqvist blandar en oboydrink istället.

(Tillägnat dig Adele, Puss)

Julkalender #6 Göta kanal 3

2011-12-06T22:20:00.001+01:00

Jag blev besviken på Göta kanal 3. Den var inte njutningsfullt dålig, den var bara menlös. Lite lagom sådär. Och den här knäckebrödsdialogen, där karaktärerna oavbrutet pratar på om oväsentliga saker och berättar precis vad som händer. Åhh!

Gillar man tanken på Magnus Härenstam som ekonomiskt pressad kronofogde, med en "ful" Sara Sommerfeld (permanentat hår, glasögon och tandställning) som assistent (som sen blir "snygg" när hon släpper ut håret och tar av sig glasögonen) och Janne Loffe Carlsson som sig själv (typiska repliker: "Heppåre" och "Skitpårej") så är det en fördel.

Trailer till Göta kanal 3 – Kanalkungens hemlighet från rstvideos trailerarkiv.

Bonus:

Alain Darbourgs trailer till Götakanal 4. Regissören ville göra en lite smalare och svårare film den här gången.

Fredrik Strage tipsar om Ångesthunden i nyhetsmorgon

2011-12-06T20:46:00.001+01:00

Henrik Möller är en excellent person. Han har gjort en massa filmer, några av dem är med på samlingsdvd:n Ångesthunden. (Köp den här t ex! eller på SubDVD) morse recenserade Fredrik Strage den i nyhetsmorgon. Jag skrattar ihjäl mig när jag ser de något konservativa programledarnas reaktioner.

Julkalender #5 Petri tårar

2011-12-05T18:16:00.000+01:00

Petri Tårar är en burlesk medeltidshistoria, med mycket smuts, lite spetälska och lustiga kostymer. Izabella Scorupco dragar som italiensk trollkarl med ett magiskt elixir. (Ja det påminner inte lite om när Lucky Luke mötte Doktor Doxey.)

Jag fattar inte riktigt om det är en barnfilm eller en vuxenfilm. Historien är hyfsat infantil, det händer typ ingenting, det är mest roliga gubbar i konstiga frisyrer, men samtidigt är det mycket naket och Izabella har sex på stranden med 90-talshunken Carl-Einar Häckner. Som för övrigt går runt med halvöppen mun, sitt vackra nyschamponerade hår och gör hundvalpsögon mest hela tiden. Och så fort han öppnar munnen och släpper ut sin breda göteborgska så skär det sig ganska mycket. Tyvärr har jag ej hittat någon trailer så jag bjuder på några härliga printscreens från filmenistället.

make a gif at gickr.com

Julkalender #4 Reine och Mimmi i fjällen

2011-12-03T23:25:00.001+01:00

Jag gick i mellanstadiet när Tre Kronor började sändas. Det var såpoperornas tid och på onsdagarna kollade jag på Tre kronor innan jag gick till discot på fritidsgården. På torsdag var det Rederiet i ettan och måndag till fredag gick Skilda Världar på eftermiddagarna. Livet var underbart.

1997 gjordes en långfilm med två av Tre kronors mer komiska karaktärer, Reine och Mimmi. Resultatet blev inte så värst lyckat. Det var Hans Rosenfeldt som skrev manus (hans långfilmsdebut) och jag tror han har blivit rätt tråkad för detta genom åren. Nu har väl folk börjat glömma och det är ju skönt att tänka att författare kan få släppa ifrån sig dåliga saker och ändå inte vara helt körda sen. Nu senast skrev Rosenfeldt manus till mycket lyckade svensk-danska thrillerserien Bron⎮Broen (hela serien finns fortfarande att se på SVT-play tom 23 december).

Julkalender #3 Kommer du med mig då

2011-12-03T11:00:00.000+01:00

Den här filmen är faktiskt inte så jävla kul. Snarare olustig. Det var ett par år jag såg den och nu minns jag mest bara att den var outhärdlig att se. Men trailern väcker ovälkomna minnen till liv. Dialogen. Skådespeleriet. Ovanpå det en ovanligt dålig titel. Kjell Grede får trösta sig med att han gjorde fina barnfilmen Hugo och Josefin. Att han 36 år senare försökte göra om ungefär samma film med Shanti Roney och Tuva Novotny får nog betecknas som ett misstag.

Trailer till Kommer du med mig då från rstvideos trailerarkiv.

Julkalender #2 Angel

2011-12-02T16:00:00.000+01:00

Temat för min julkalender i år är alltså filmerna jag älskar för att de är så jävla dåliga. Jag sparar inte på krutet och bränner av min favorit redan dag två. Angel. Colin Nutleys film som enligt uppgift till och med fått deprimerade att skratta. Historien hade möjligtvis kunnat bli lite spännande om det inte vore för att den och karaktärerna saknar all trovärdighet. Dessutom begås ett vidrigt brott mot alla existerande dramaturgiska regler i slutscenen. Se den, särskilt om du känner dig lite ledsen en kväll, du kommer inte att ångra dig!

Julkalender #1 Tre solar

2011-12-01T20:32:00.001+01:00

Jag gillar svensk film. Jag ser mycket hellre en dålig svensk film än en halvbra amerikansk. För även om den svenska filmen rent objektivt är sämre så säger den ändå nånting om det land och den tid jag lever i. Jag gillar dessutom att se dålig film, alltså riktigt dålig film. Filmer med habilt hantverk och skådespeleri göre sig icke besvär. Fram med skämskudden! Lucka nummer ett i julkalendern är Richard Hoberts medeltidsepos Tre Solar.

en ljus idé (hihi)

2011-11-28T18:34:00.000+01:00

Den där lampskärmen som jag hittade i containern förra året, men aldrig orkade köpa plastband till. Kanske kan bli coolt om jag klär in den i astroturf? Eller så blir det bara en konstig plastgran av det.

Skogen

2011-11-27T18:27:00.001+01:00

Självporträtt

2011-11-22T13:35:00.001+01:00

Högskoleprovet: bilder och haikus

2011-11-21T19:01:00.001+01:00

Just det jag har ju varit högskoleprovledare också. För tredje gången. Det gick bra, bättre än första gången, då fick en provdeltagare epilepsi. (Det gick bra till slut det också, men det var lite jobbigt, mest för personen med epilepsi då.)

Man kan ju inte gärna fotografera de som gör provet så jag tog med mig en illustratör: Jennu. Hon skrev också två haikus under provet:

Nr 1
I total tystnad
I ett rum utan syre
Ska ni prestera

Nr 2
Med blickarna ner
och era munnar spända
kryssar ni
er fram

ps. ja egentligen borde nog haiku heta "haikuer" i plural på svenska. men det struntar jag i.

Triptyk från jobbet

2011-11-16T20:33:00.001+01:00

RGB

2011-11-16T13:49:00.001+01:00

I köket, pennygången. 13 november.

Compressor-syrsorna i Walking Dead?

2011-11-16T00:14:00.001+01:00

I zombieserien Walking Dead har de lagt en compressor på miljöljudet (oftast nån slag syrsa när det är en dialogscen) När någon säger något så sänks miljöljudet och när det blir tyst så höjs det snabbt igen. Det här var det bästa klippet jag kunde hitta, men det finns scener där detta är ännu påtagligare (och enligt mig ganska störande). Inte för att va konservativ, men det här känns väldigt vågat.

Uppdatering: Tydligen är detta inte ett konstnärligt grepp som jag först trodde, utan snarare för att man vill hålla ljudnivån på en jämn nivå, så att inte tittarna ska klaga på låg ljudvolym. Weird. För om det inte är meningen att det ska låta så här så är det riktigt illa. Jag skulle skämmas rätt bra om nån av mina filmer lät så här.

Joakim Pirinen i Varberg

2011-11-12T15:23:00.001+01:00

För ganska många veckor sen var jag och såg Pirinens utställning på konsthallen i Varberg. Som gammalt Socker-Conny-fan trodde jag att jag visste ungefär vad jag skulle få se. Men typ hälften av utställningen bestod av pärlplattor. 200 stycken på en stor vägg. Och den sista pärlplattan var den här:

Jag skulle rekommendera alla som kan att gå dit, men tyvärr stängde den ju 23 oktober.

Gummo

2011-11-02T21:00:00.001+01:00

Det var mitt i natten, jag hade kommit hem ganska sent och satte på teven. Och där var den. Gummo. En väldigt konstig och ganska obehaglig film. Jag hade aldrig sett något liknande förut och fastän jag var rätt så trött så kunde jag inte sluta titta. Jag bara satt där med gapande mun och vidöppna ögon och lät mig översköljas av Harmony Korines knäppa värld. Jag brukade säga att det var min favoritfilm, för den förändrade min syn på vad en film kan vara. Men jag har aldrig sett om den efter den natten.

Något jag tänkt på sen i somras:

2011-11-01T18:01:00.000+01:00

Game of thrones-introt låter lika som Angry birds-musiken fast långsammare.

whatever love means

2011-10-24T10:20:00.002+02:00

Har börjat konsumera kultur som om det inte fanns någon morgondag. Var med Liv Kniv i fredags och kollade på Whatever love means Teater Tamauers uppsättning av Liv Strömquists seriebok Prins Charles känsla, kan rekommendera både teater och bok, till alla men speciellt till heteron i parförhållanden. Det var mest kvinnor där (inte ovanligt i guess) men när skådespelarna delade ut biljetter till männen i publiken med en påminnelse om att visa en kvinna lite kärleksfull omsorg blev det extra tydligt. Det Strömquist säger; att män åkt snålskjuts på kvinnor i alla tider med hjälp av idén om romantisk kärlek är ju egentligen extremt deppigt, ändå är det en rolig text/pjäs. Och jag gillade detaljerna, te x kostymen. Kolla bilden ovan, hur de sytt små stygn på hans pullover, som blyertsstreck, det är ju genialiskt! Samt att musiken som enpersonssorkestern Anna Gustavsson spelade live var fantastisk. (Hon har tydligen också gjort musik till Uppgifterna som jag såg veckan innan). Jäkla bra asså.

Uppgifterna

2011-10-15T21:51:00.000+02:00

Igår var jag och Isak och kollade på Gunilla Heilborns Uppgifterna på Göteborgs stadsteater. Det var fint. Isak tyckte den var ganska bra, men sen var han ju medtvingad och bara tio år gammal. Själv gillade jag den mycket. Jag gillar det enkla i den. Jag gillar att det är skådespelare som dansar och pratar i myggor. Att de har fula peruker och blå pikétröjor och man aldrig riktigt vet vilken uppgift som kommer härnäst. Att en scen handlar om filmdialog. Nästan ännu mer gillar jag filmen ovan som Heilborn fick en guldbagge för 2007. Hur man gör.

Dagens läsning

2011-10-13T11:46:00.001+02:00

Vad jag gjorde på gymnasiet

2011-10-10T19:11:00.003+02:00

Det vore coolt om man kunde blanda den erfarenhet jag har nu med den kompromisslöshet jag närde där under några år.

Hur de gjorde det bästa i True Blood.

2011-10-02T18:17:00.000+02:00

True blood säsong fyra har blivit så trist att jag inte orkar kolla länge. Det har blivit för mycket såpa, på det sättet att ingenting egentligen händer, tempot har bara stannat upp helt. Karaktärerna går bara runt runt i cirklar. Det bästa i True Blood är fortfarande det som man trodde serien kunde ha blivit när man såg titelsekvensen första gången. Här är en film om hur de gjorde den.

Jag tror hon får heta Molly.

2011-09-25T20:47:00.005+02:00

Före.

Efter.

Synchromy

2011-09-22T12:12:00.001+02:00

Norman Mclaren 1971

2011-09-22T11:10:00.001+02:00

Den första animationsriggen är klar! Tog ca en timme att göra. Det fina i kråksången är svanhalsen från Kjell o co som webbkameran sitter på, som gör att du kan reglera kameran i höjdled och sidled. På sidorna har jag tänkt sätta fast spotlights som belysning.

2011-09-21T15:08:00.002+02:00

Det blev nåt, men jag skrev inte klart förrän 02.26 i natt. Då hade det krypit i kroppen hur länge som helst för att det var jobbigt och jag ville hellre gå och göra nåt annat. Men jag var stenhård mot mig själv. Min vilja vann över min rastlösa kropp och hjärna. (Klapp klapp på axeln!).

En lite skamlig bekännelse: För att få sällskap så tittade jag på samtliga tillgängliga avsnitt av Idol samtidigt som jag skrev. Det kanske gjorde att det tog lite längre tid, men det gjorde det också uthärdligt. Jag är inte van att sitta så länge och skriva. (Jag hejar på Linni, Moa och Mikael)

Vet inte om texten blev så bra, men det kändes bra igår. Nu ska jag bygga animationsstativ, i mitt huvud även känt som Alfonsåberghelikopter. Gruvar mig lite.

2011-09-20T12:00:00.001+02:00

3-4 koppar snabbkaffe (små muggar), gitarrpop i dubbel-handklapp-takt på högsta volym på datorn, (inte så högt men lyckas ändå blåsa ur hjärnan) vinägerchips i skål bredvid som en ständigt pågående lunch, ett sönderrivet och ihoptejpat manusskript bredvid mig här på köksbordet, nå ska det bli nåt av den här tisdagen?

Charter är kitsch

2011-09-15T15:50:00.001+02:00

Göran Greider sa att man bara tänker borgerliga tankar i en solstol. Det kan vara sant. Jag befinner mig på Korfu, närmare bestämt Agios Gordios. Det är en strand med hotell och restauranger och en gata med restauranger och supermarkets som alla säljer samma saker och det är ganska gött, att paddla runt i ett azurblått hav utan att behöva tänka på nåt annat än var man ska gå och äta på kvällen. Bada i poolen eller havet? Äta chips eller kakor? Dricka kaffet varmt eller kallt?
Varje kväll sänker sig solen i en åttiotals-solnedgång i rosa och blå pastellfärger, varje dag strålar solen på en molnfri himmel. Uppe på kullen ligger ett chockrosa hotellkomplex - pink palace, och går man över vägen kommer man till Aloha hotel. Där finns en ekologisk pool och fluffiga kaniner om skuttar runt bland de tomma solstolarna. (!) Säsongen är nästan slut. Det är mest pensionärer här. Som om Agios Gordios var nånslags grekiskt mini-Florida. Jag gillar det, jag gillar det på samma sätt som jag kan uppskatta tygblomsgirlander och rosa flamingos i plast, men när jag kommer hem ska jag tänka annat än borgerliga tankar.

Back to slutet på artonhundratalet

2011-09-01T08:13:00.002+02:00

Tänker ofta att mobilkameror har mycket gemensamt med de första kamerorna. De kräver mycket ljus och folk måste stå still ganska länge för att det inte ska bli konstig rörelseoskärpa.

Onsdag

2011-09-01T07:54:00.001+02:00

Eller hur!

2011-08-30T15:12:00.000+02:00

istället för att börja jobba: googla Ray Harryhausen

2011-08-25T09:33:00.003+02:00

Animationsstativ

2011-08-23T14:26:00.005+02:00

Sitter och klurar på hur jag ska kunna fixa bra och smidiga animationsstativ (obs! till webkamera som typ inte väger nåt alls). Stativet ovan hittade jag här. Men jag har testat skrivbordslampsvarianten och den är inte så jättestabil, inte så kul om den börjar vibrera när man kommer åt bordet.

Fick tips av en musiker på kulturskolan och hittade den här grejen Kjell & Company - 40061 - Först.glas på svanhals Hm. Kanske inte är så dumt om man tar bort förstoringsglaset sätter den på nånslags ställning som man lätt snickrar ihop i trä? Gillar att man verkar kunna vrida den runt lite hur som helst. På träställningen kanske man sen kan fästa nånslags flimmerfri belysning, (ej lysrör, har testat, funkar inte bra) funderar på om en sån här ljuslist från ikea skulle kunna funka?

NIcky Click!

2011-08-23T10:49:00.003+02:00

Här är hon alltså denna fabulösa kvinna som jag hade det stora nöjet att dansa (ganska tafatt i jämförelse asså) på scenen med i fredags! Kolla mer på http://www.nickyclick.com/

Queertopia, fredag

2011-08-20T10:14:00.001+02:00

Har så himla fint här i Norberg och sett så grymma saker, nicky click, potato, potato, varit på serieworkshop och träffat massa fina människor. Queertopia är precis som namnet säger en av de uddaste finaste små festivaler jag vart på.

posted from Bloggeroid

Måne över fårösund

2011-08-15T00:31:00.001+02:00

posted from Bloggeroid

11 augusti 2011 i bilder.

2011-08-11T23:13:00.002+02:00

3kta. Fjärde långgatan, göteborg.

Slagsmålsklubben räddade mitt liv

2011-08-10T01:01:00.004+02:00

Sara (författare till den helt fabulösa boken Cirkeln ) frågade sina bloggläsare för nån månad sen vilket musik de gillar att skriva till. Jag hade inget svar då. Brukar inte lyssna på nåt särskilt, oftast ingenting. Jag har så svårt att koncentrera mig ändå att jag brukar vilja minimera risken att bli distraherad. Men nu har jag funnit min skrivmusik! Det händer nåt i min hjärna när jag lyssnar på Slagsmålsklubben. Jag blir liksom fokuserad och samtidigt får jag energi nog att trycka på tangenterna. Jag lyssnar på samma skiva om och om igen. Den svenske Disco.
Den är ganska kort så det blir en lagom liten skrivsession innan jag får ta paus. Att det blir lite monotont är en del av poängen. Jag får skriva ett brev till SMK och tacka sen när boken är klar. (Hoppas jag inte jinxat nåt nu bara.)

Pecha Kucha "Mina favoritkonstnärer"

2011-08-06T21:49:00.010+02:00

Jag var på Pecha Kucha igår (på Sleep inn Galleri 54). Åtta konstnärer visade 20 bilder var, temat var "Mina favoritkonstnärer". Mycket spännande bilder visades, men det var de här jag fastnade för mest.

Tehching Hsieh och Linda Montano band ihop sig med ett ca 2,5 meter långt rep och var ihopbunda ett år. De var ihopbundna men de fick inte röra vid varandra. Jag vill göra det här i en film. Låta karaktärerna bokstavligt sitta ihop med varandra.

Andreas Slominski lät en giraff slicka på ett frimärke och sen satte han det på ett brev som han skickade (vart?). Han kallade det för Anfeuchten der Briefmarke.

Jag fick också se en bild på det avgjutna huset av Rachel Whiteread som jag skrev om i det här inlägget.

Adrian Piper stoppade en handduk i munnen och åkte tunnelbana.

Alfabetet i neon av Fanny Banner.

Inspiration

2011-08-01T20:12:00.002+02:00

Vem mår bättre av traditionellare utformning?

2011-07-29T13:50:00.011+02:00

Det var längesen jag skrev nåt om Croneman. Min favoritrecensent! (ordet favorit kan tolkas fritt i sammanhanget). Nu har han recenserat nya flatfilmen Kyss mig. Han inleder dock med att skriva ganska långt om skådespelaren Krister Henriksson (som har en biroll i filmen) och sen skriver han att:

"Det är en kärleksfilm som kanske egentligen hade mått bättre av en något traditionellare utformning, och ett mindre ”provokativt” tema"

Okej. Det provokativa temat? Menar Johan att han vill se en kärleksfilm utan flator? Ja men låt mig säga så här, det kommer inte att gå nån nöd på honom.

Har inte sett Kyss mig än, men har svårt att se att det skulle vara en provocerande film. På (snart nedlagda) filmnyheterna.se kan man läsa mer om arbetet med filmen. Producenten Josefine Tengblad beskriver svårigheterna att hitta finansiering och hur mycket folk la sig i filmens innehåll. Det är intressant så det förtjänar ett eget inlägg.

Uppdatering:
Ronny Svensson blir nästan arg i TV4 för att inte filmen handlade mer om killen som blir lämnad. Tycker han ska sluta gnälla och skriva fanfiction om det istället.

Ps. Finns på Bloglovin nu.

Queertopia!

2011-07-18T13:37:00.005+02:00

Jag ska på queertopiafestivalen i Norberg! Tjiho!
Ska jobba lite, hålla manusworkshop på lördagen, men hoppas få se bl a Lissi Dancefloor disaster och massa andra ascoola grejer.
www.queertopia.nu

17 juli

2011-07-18T02:00:00.002+02:00

Det är jobbigt att redigera 117 sidor text. Igår slösade jag bort halva natten på Larry David och ett alldeles för lätt korsord. Imorgon ska jag gå upp pisstidigt och tvätta. (Kl 9). För några veckor sen var det inte pisstidigt. Då var det sovmorgon. Jag ska börja teckna mer. Hygienprodukter kanske. I natt blir det en tampong. Idag citerade Andja Kurt Vonnegut för mig. " man är det man utger sig för att vara. Därför ska man vara försiktig med vem man utger sig för". Isak och jag tog bilen till Willys och köpte massor av godis.

posted from Bloggeroid

Miss universums kanske bästa låt

2011-07-16T22:07:00.000+02:00

Progress.

2011-07-16T20:59:00.003+02:00

Det har kommit ut en första version nu. 117 sidor i word (STOR text). Rekommenderar alla arbetsskygga att skriva tillsammans med någon annan. (Helst någon bra person som skriver snabbt). Halva jobbet görs av någon annan. Man petar i några kapitel här och där och plötsligt har man skrivit en bok. Barnen i tornet heter den. Än så länge i alla fall.

Nu ska jag skriva ut, läsa och ta fram Marianne Ahrne-rödpennan.

Vad är konst?

2011-07-15T20:42:00.006+02:00

Den asjobbiga och lite ironiskt ställda frågan besvarar jag med 1. Något som är gjort av en konstnär och/eller 2. som visas på ett galleri (eller annat konstsammanhang). Närmare avgränsningar verkar onödiga. Fast allt som är gjort av en konstnär behöver ju inte vara konst.

Jag tänker mycket på Konsten dessa dagar. Idag visade jag Artist in Residence-klippet nedan för en vän (som är från frankrike + läst konsthistoria) han fattade inte det roliga alls. Han tyckte att det låg för nära verkligheten för att vara roligt. Sen pratade han om massa konstnärer som gjutit av "negative space", en gjorde ett helt hus i England och en som gjutit av tomrummet mellan armarna och munnen. Och att mycket konst går ut på att driva med Konsten. Ja fast om man inte har läst konsthistoria vet man ju inte när man får skratta tänker jag. Åt "artist in residence" vet jag ju i alla fall att jag får skratta. Jag får känna mig lite smart till skillnad när jag försöker fatta konst. Då jag mest känner mig korkad och obildad.

Min uppfattning om en typisk dansbandstext

2011-07-09T18:21:00.000+02:00

Du var min vän
Men en dag
Jag måste gå
Vi försvann
Från varann
Båda två
Vi ses ej mer
Men kanske sen

Artists in residence

2011-07-09T00:59:00.005+02:00

Jag gillar verkligen det här klippet från SVT humor med Dries och Johannes - två holländska konstnärer som ska gjuta av sitt tält för att "create a negative space". Åh det är så roligt att skoja med/om konstnärer! Dock två saker om konst som fastnat i min skalle:

Modern Art = "-Anyone can do that." "- Yeah but you didn't."

och Michel Houllebecq: (hittade honom på RODEO_CONSTbloggen)

"Jag har varit på rader av utställningar, vernissager och performances som stannat i minnet. Min slutsats är nu given en gång för alla: konsten kan inte förändra livet. I alla fall inte mitt liv.”

Konsten kan inte förändra livet, den meningen gör mig på väldigt gott humör! Den liksom tar bort en massa press på något sätt.

Det suger att skriva filmmanus

2011-07-08T14:03:00.011+02:00

Jag och Andja skriver barnbok tillsammans.(Nej ingen bilderbok, en kapitelbok för mellanåldern, känns lagom pretantiöst, men nog så svårt.) En av anledningarna är att det suger rätt hårt att skriva manus. Det är så jävla ensamt och passiviserande och ouppskattat arbete. Det är så få manusförfattare som får se sina originalmanus filmade. Att ta omvägen via att först skriva bok och sen förhoppningsvis få göra film på samma berättelse känns faktiskt rimligt. Eller helt enkelt sluta skriva manus helt. Inte minst sen Svenska filminstitutet ändrade reglerna för utvecklingpengar till manus (man måste numera ha med sig ett produktionsbolag för att få söka). Lägg där till att det är så mycket annat som spelar in (inte minst de tre T:na Tur, Timing och Tålamod) ifall ditt manus blir filmat eller inte, att huruvida manuset är bra eller dåligt verkar vara en sekundär fråga.

Förr var jag slarvigt historielös kring detta och såg de många adaptationerna som en ökad kommersialism och en misstro om publiken. Att ingen vill se något som de inte redan känner till. Men det är självklart fel, ända sen stumfilmstiden (då Selma Lagerlöfs samlade verk filmatiserades) har böcker och film gått hand i hand. Sen kan man prata hur länge som helst om att det är olika konstarter och att alla böcker inte lämpar sig som filmer samt att det förstås är mycket roligare för en manusförfattare att få skriva en egen historia, men så ser ändå verkligheten ut. Och på samma sätt som vi sett många regissörer komma från andra håll en filmskolor: konsthögskolor, reklamfilm, teatern, så tror jag att fler manusförfattare och dramaturger söka sig till litteraturen. (Och eftersom jag inte har någon erfarenhet av förläggarbranschen kan jag ha kvar mina illusioner om den). En viktig skillnad dock mellan att skriva manus och att skriva en bok: när du skickar ditt bokmanus till ett förlag så tas den emot av människor som har en stor kunskap om text och skrivande och utgivning av böcker. När du söker pengar för ditt filmmanus kan din text bedömas av någon som inte har någon som helst kunskap om filmmanus. Varken hur man läser eller hur man skriver. I bästa (eller värsta) fall har de kanske läst någon amerikansk manusbok. Dramaturgen Kirsten Bonnén Rask har skrivit om det här: Hur klassisk dramaturgi, (i princip: tre akter, två vändpunkter och en huvudkaraktär) används som måttstock när filmkonsulenter beslutar om stöd. Manus som på nåt sätt bryter mot dessa grundregler får svårare att få stöd. Som manusförfattare/filmare måste man skriva på ett visst sätt, det som i vår tid ses som "gott skrivande", "gott hantverk", "kvalitet" etc. Väljer du att förnya form eller innehåll minskar du dina chanser att få stöd. Därav likriktning bland många av filmerna som görs och kanske förklaringen till att en betydande del av de filmer som sticker ut från mittfåran görs utan filmstöd från filminstitutet.

Jag bestämde mig för länge sen att skriva minst sju långfilmsmanus innan jag ger upp det här. (7 manus är det genomsnittliga antal manus som en debuterande manusförfattare har skrivit tidigare - vad jag hört alltså). I dagsläget har jag skrivit fyra. Samt storyline till en teveserie. Men jag tror inte jag tänker ge upp efter sju heller. Det finns bara en väg och det är framåt, rätt in i kaklet och stånga pannan blodig. Då kanske det går vägen till slut. Måste bara testa lite olika strategier.

Helskärm i scrivener

2011-07-05T01:46:00.001+02:00

Hjälper lite mot rastlösheten och koncentrationsproblemen

posted from Bloggeroid

Skrivabadaskrivabadaskrivabada

2011-07-04T22:46:00.004+02:00

Vad jag gör på dagarna: skriver och badar. Är glad för båda, men inte så intressant att blogga om. Ska dock snart ta och läsa Wifts nya debattskrift om jämställdhet i filmbranschen, så tänker att jag ska skriva nåt om det så småningom.

Meningen med livet enligt Isak

2011-06-30T21:08:00.001+02:00

posted from Bloggeroid

Vad som blev

2011-06-29T20:21:00.002+02:00

Ska nog fixa till dem lite mer, men är ändå nöjd med dagsverket.

Göra ingenting

2011-06-29T17:56:00.004+02:00

posted from Bloggeroid

Fallande embryon

2011-06-29T15:37:00.004+02:00

...sitter jag och animerar i Photoshop. Antagligen skulle det kunna gå snabbare om jag lärde mig After Effects, men jag orkar inte sätta mig in i det nu. Det är svårt nog att tänka i värmen som det är.

PS. Apropå embryos har det skrivits mycket bra om abort av Verklighetens Smolk och Like a bad girl should i dagarna.

Sommarlov

2011-06-28T00:57:00.002+02:00

Jag hade tänkt göra klart filmen jag jobbar med nu, Naturens fula kompis, till en deadline för en filmfestival nu i veckan, men ljudarbetet tar för lång tid, det får tid också tänker jag och struntar i deadline. Jag försöker hitta mitt inre tålamod, tänker att jag gör bättre grejer då. + får lite sommarlov också.

Att hålla en kopp

2011-06-26T17:19:00.001+02:00

En sak som fastnade från melancholia, en helt menlös grej, var hur dunst och gainsbourg höll sina kaffekoppar.

Melancholia

2011-06-26T12:30:00.001+02:00

Kanske inte min favorit av Triers filmer, men upplevelsen växte liksom efteråt. När vi kom ut från biografen blåste det och på himlen var molnen dramatiskt mörkgrå.

Det kan vara bra att se lite bra film ibland också, mest för själen.

Om vikten av att se dålig film

2011-06-21T23:24:00.002+02:00

Jag och Adele såg Änglagård 3 igår. Jag hade munnen öppen under större delen av tiden. (Av förvåning). För det är fantastiskt det familjen Nutley-Bergström har gjort. De har fått pengar och biodistribution till en film utan konflikt, en småputtrig film, där ingenting händer där man pratar om kaffe och närodlade jordgubbar. Där varje liten möjlighet till scen som kan bränna till kvickt styrs undan och istället klipper man till en nostalgisk tillbakablick från första Änglagårdfilmen (som framstår som ett mästerverk i jämförelse). Jag har en gång funderat på hur en film där enbart trevliga saker sker skulle te sig, nu vet jag att det är totalt outhärdligt. (Men också underhållande just därför.)
Dock extremt deppigt att det är sånt här folk som går en gång om året på bio väljer att se.

Och att Colin skulle vara engelsmannen som kan beskriva svenskarna från ett utifrånperspektiv. I och med den här filmen borde det vara helt uppenbart att han enbart skildrar sin egen idealiserade engelska 50-talsbarndom.

Jag insåg precis

2011-06-12T23:36:00.002+02:00

alla filmer jag gör handlar om mig själv.*
Snart snart är min kortfilm Naturens fula kompis klar. Det har tagit ungefär dubbelt så lång tid som jag tänkte från början, men ibland kan det vara bra.

(*Utom de som inte gör det förstås.)

Ann Petrén

2011-06-11T10:10:00.001+02:00

Hon är så bra.

Astrid

2011-06-10T17:44:00.004+02:00

Idag har jag och Astrid haft ett möte. Vi har ett litet projekt som involverar refuseringsbrev kallat Nejbrev, fast jag är en rätt passiv medlem än så länge. Paasiv som i lat som inte gör så mycket. En gång fick Astrid ett refuseringsbrev i form av ett telegram, det är det roligaste jag har läst.

Stenålderslajv

2011-06-07T22:39:00.003+02:00

Så idag har jag stenålderslajvat med 64 tioåringar. Kan inte klaga på att mitt arbetsliv inte skulle vara tillräckligt varierat. Lajvet var inte särskilt ortodoxt dock, då både plastbackar och vattenfärg tilläts. Plus att jag inte gick offlajv när jag skulle kolla klockan på mobiltelefonen. (Den sista meningen skrev jag mest bara för att jag ville skriva "offlajv.")

Blossom

2011-06-06T20:00:00.000+02:00

Amy Farrah Fawler får mig osökt att tänka på Blossom

en sak som jag gör just nu

2011-06-06T14:48:00.003+02:00

Jag är ledig. En liten mellan fas, imorgon börjar sista jobbveckan. Dvs sista jobbveckan med lön. Jag har tänkt ut tusen obetalda uppgifter åt mig själv i sommar. Nästan så det börjar bli löjligt. Göra animerad film, skriva bok, skriva manus, skriva novell, skriva pjäs, börja teckna. Ja det är ju inte riktigt som om jag kommer hinna med allt det där om man dessutom ska försöka va lite somrig och grilla och bada och sånt där. Vi får väl se hur det blir med produktiviteten. Men fram till dess gör jag inte många knop. Tittar en del på Big Bang Theory. Ser serien baklänges, började med säsong 4 och nu är jag på tvåan. Säsong fyra är bäst, mycket tack vare Amy Farrah Fowler (se ovan) men jag fortsätter se för jag har liksom blivit lite förtjust i Sheldon (också ovan, till vänster).

2011-05-28T08:45:00.001+02:00

Legion på pedagogens fasad.

2011-05-24T12:37:00.003+02:00

Legion from Eliana on Vimeo.

För drygt ett år sen filmade jag konstnären Eliana Ivarsdotter Haddads verk Legion. Imorgon, onsdag, projiceras den tillsammans med andra videoverk på Pedagogens fasad. Coolt!
Länk till eventet Where Dreams Cross på facebook.